Aktivera din kropps förmåga att läka sig själv.
Vår kropp har en unik förmåga att ta hand om och läka många olika sjukdomar. En förutsättning för att den skall klara av det är att vi ger den rätt näring, i rätt mängd, vid rätt tillfälle.
Näringsforskaren Raymond Francis har sagt så här:
En frisk kropp som får rätt näring , förblir frisk.
En frisk kropp som får bristande näring, blir sjuk.
En sjuk kropp som får rätt näring, kan läka sig själv.
Vidare säger han så här:
Det finns tusentals sjukdomsdiagnoser men egentligen bara en sjukdom, nämligen: ”celler som inte fungerar som de skall”. Detta kan bero på två orsaker: Antingen får de för mycket av något de ej skall ha eller så får de för lite av vad de skall ha. Genom att åtgärda detta kan vi få kroppen att läka sig själv.
Kloka ord. Har vi fått cancer eller någon autoimmun sjukdom inklusive diabetes typ 2 så har vi sannolikt ätit för mycket av det vi inte skall äta och för lite av det vi skall äta.
I det följande skall jag förklara hur vi kan åtgärda detta.
Dygnsrytm. Den cirkadiska klockan.
För att optimera kroppens egen förmåga att själv läka ut sjukdomar och förhindra att vi blir mer sjuka behöver vi skapa en dygnsrytm som stämmer med vad vi skapats för, äta den kost som vi skapats för och äta maten vid rätt tidpunkt på dygnet.
Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka. Ett 24-timmarssystem som reglerar funktioner i alla celler så att de gör vad de skall vid rätt tidpunkt under dygnet.
Tre amerikanska forskare belönades 2017 med nobelpriset för deras upptäckt av denna cellernas 24-timmars rytm som kallas den cirkadiska klockan. Förutom 24-timmarsrytmen finns det också en månadsrytm och en årstidsrytm.
De flesta har väl rest väster- eller österut och upplevt en jetlag. Det tar några dagar upp till en vecka innan man anpassat sig helt till den nya tiden. Anledningen till att vi får jetlag är att 24-timmars rytmen störts och de cirkadiska klockorna inte är synkroniserade varken med den nya tiden eller med varandra? De flesta cellers klockor har en 24-timmars cykel men är lite olika tröga att ställa om. Därför tar det några dagar till en vecka innan alla synkroniserats med den nya tiden om man reser till en annan tidzon.
Det som synkroniserar 24-timmarsrytmen är speciella celler i våra ögon som reagerar då de påverkas av det intensiva blåaktiga ljuset utomhus på morgonen. Då vi går utomhus första gången på dagen så talar dessa celler om för alla andra celler i kroppen att nu är det morgon och dagen har börjat. Tidpunkten för när allt som skall ske i kroppen under dagen och kommande natt triggas alltså av vid vilken tidpunkt vi går ut i dagsljuset första gången på dagen.
Om vi börjar dagen med att äta frukost innan vi gått ut i dagsljuset så kommer kroppen i olag därför att magen, tarmarna och levern får ta hand om mat medans kroppen fortfarande tror att det är natt. En självförvållad jetlag. Alltså ingen frukost förrän vi varit ute i dagsljuset i 30-45 minuter om vi vill må så bra som möjligt.Klockan som styr produktionen av sömnhormonet melanin startar sin produktion 12-14 timmar efter att ögonen utsatts för dagsljus första gången på dagen. Om vi väntar med att gå ut i dagsljuset till sen förmiddag eller lunch blir det svårt att somna på kvällen då melaninproduktionen startas alldeles för sent och vi blir sömniga först vid midnatt.En bra morgonrutin är därför att vakna mellan 6-7. Ta en morgonpromenad vid 8-tiden och först därefter äta frukost. Sedan är vi redo att fyllda med energi avnjuta dagen.
För att inte störa melaninproduktionen på kvällen skall vi efter kl 18 undvika det blåaktiga ljuset från datorskärmar och ledlampor. Detta ljus kan lura kroppen att det är morgon igen. De flesta moderna skärmar, även TV, kan ställas in så att de visar ett rödare mildare ljus efter ett visst klockslag. Har du ledlampor eller spotlights så dra ner styrkan så långt som möjligt. Ett bra sätt att undvika blått ljus på kvällen är att använda den gamla sortens glödlampor med glödtråd i alla ljuskällor som är tända på kvällen. Helst nerdimmade till ett svagt rödaktigt ljus. Finns fortfarande att köpa på nätet. Gå till sängs mellan 22-23.
Vill du lära dig mer så läs boken: 24-timmarskoden : hur tajming av mat, sömn och träning ger effekter på hjärna, immunförsvar och vikt - av Satchin Panda.
Tidsbegränsat ätande. Minifasta.
Undersökningar har visat att de flesta människor stoppar i sig mat vid 6-10 tillfällen under dygnet. Detta gör att magen, tarmarna, levern, njurarna, cellernas egna kraftverk (mitokondrierna), mm får jobba den största delen av dygnet med att ta hand om all föda, ofta långt in på natten. Då kan andra viktiga funktioner i kroppen trängas åt sidan. Begränsa därför ätandet till helst 3 högst 4 ggr per dag. Frukost, lunch och middag räcker gott och väl. Hoppa över all fika och andra mellanmål inklusive frukt.
Sista målet mat på kvällen skall avslutas minst 3 timmar före läggdags. Detta för att matsmältningen skall vara avslutad och kroppen skall kunna ägna sig åt alla livsviktiga funktioner som skall genomföras under nattsömnen. Celler och dess DNA skall repareras, slaggprodukter och gifter skall rensas ut och det skall städas upp i hjärnan. Om du ätit strax innan du går och lägger dig får kroppen arbeta med matsmältning ytterligare 3-4 timmar innan den kan ägna sig åt sitt ordinarie nattskift. Risken är då stor att tiden inte räcker till och då du vaknar känner du dig inte helt utsövd även om du sovit 7-8 timmar. Då du ätit middag någon gång mellan 18-20 och dukat undan så är det färdigt med mat för den dagen. Efter detta är det bara vatten och medicin som är tillåtet.
Att begränsa tiden mellan första och sista målet mat på dagen till mellan 8-11 timmar har i flera studier visat sig ha en mycket positiv inverkan på kroppen på flera sätt. Framför allt så bromsas det naturliga åldrandet och de som är överviktiga brukar snabbt minska i vikt. Under tiden matsmältning inte pågår har vi inget överskott på blodsocker och protein i blodet och i stället för att dela sig reparerar sig celler i kroppen. Eftersom celler bara kan dela sig ett begränsat antal gånger fördröjs det allmänna åldrandet samtidigt som tillväxt av cancertumörer går långsammare. Ett tidsbegränsat ätande reducerar också väsentligt risken för de flesta autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt.
Optimalt är att äta all mat inom ett tidsfönster på 8-9 timmar men redan en begränsning till 11 timmar ger en stor vinst.Tillämpar du en för kroppen anpassad dygnsrytm och ett tidsbegränsat ätande kommer du att vakna pigg och kry varje morgon och behöver varken kaffe eller fralla för att komma igång. Du kan utan att känna dig hungrig vänta med frukosten till 10-11 på förmiddagen eller hoppa över den helt.
Men vänta nu! Frukosten sägs ju vara dagens viktigaste måltid. Kan man hoppa över den?Javisst, jag vill påstå att den frukost som huvuddelen av befolkningen äter, späckad med snabba kolhydrater från mejeriprodukter, frukostflingor, smörgås, charkuterier, köpt juice, sötad sylt, frukt, mm är nyttigare att hoppa över än att äta. Kroppens energidepåer räcker utan problem fram till sen förmiddag eller lunch utan du skall besväras av någon hunger. Detta så länge du inte fördärvar dygnsrytmen med att starta med kaffe och smörgås eller andra snabba kolhydrater innan du varit utomhus på morgonen.
En frukost bestående av 3 dl naturell yoghurt med 50 g frukostflingor, en skiva rostat bröd med smör och ost, 1,5 dl köpt apelsinjuice och en kopp te eller kaffe låter väl som en ganska ordinär frukost. Men vet du vad? En sådan frukost innehåller en glukosmängd som motsvarar glukosen i 40-45 sockerbitar. Ja jag har räknat rätt och skrivit rätt och du läste rätt, 40-45 sockerbitar.
Detta är en mirakelgödning för cancerceller och en näst intill optimal frukost för att utveckla diabetes typ 2. Den göder de dåliga magbakterierna och skapar mikroinflammationer i kroppen som anses vara orsaken till många cancerformer, autoimmuna sjukdomar och för den delen de flesta andra sjukdomar också. Sämre frukost får man leta efter, den skippar vi om vi vill må bra.
Lider du av ständig trötthet, många gör det, så är den troliga orsaken till det att du äter för mycket snabba kolhydrater (socker och spannmål) och animaliska proteiner. Detta ger upphov till utbredda mikroinflammationer i hela kroppen, särskilt mage och leder, som kroppen får jobba med att läka. Klart att dina organ blir trötta om de får jobba övertid var dag. Att bli tröttare och stelare med åren är väl till viss del naturligt men att inte orka gå en långpromenad är mer en följd av kost och livsstil så länge du inte passerat 100 år.
Medelhavskost.
De ledande näringsforskarna och åldersforskarna är rörande eniga om att vill vi ha ett långt liv utan större hälsoproblem skall vi äta en kost som kan likställas med den som benämns Medelhavskost.
Alla har vi väl hört talas om den, men få vet vad den egentligen innehåller. Först och främst: Medelhavskost är inte pizza, pasta, torkad skinka, salami eller hårdost.
Medelhavskost är den mat som åts på de grekiska öarna Kreta och Ikaria under 1950-talet. Forskare studerade varför befolkningen på dessa grekiska öar hade en betydligt längre livslängd och färre sjukdomar än befolkning i övrigt. Forskarna kom fram till att det i första hand berodde på kosten och döpte den till Medelhavskost. Basen i kosten är grönsaker, rotfrukter, bär och baljväxter kompletterat med nötter, frukt och olivolja. Fisk och skaldjur då och då. Ibland något ägg och fågel men inget nöt- eller griskött, inga mejeriprodukter och inget vete.
Det finns 4-5 platser till i världen där befolkningen lever ett betydligt längre och friskare liv än på andra platser. De kallas de blå zonerna. Forskaren som började att studera dem ringade in dem på en karta med en blå spritpenna och så uppstod benämningen. Kosten i de olika zonerna skiljer sig åt en hel del men det finns två röda trådar. Det de har gemensamt är att de äter mycket kostfiber. Vad de också har gemensamt är: Vad de inte äter. De äter inte, eller i ytterst begränsad mängd, animaliska proteiner såsom kött och fågel, mejeriprodukter och ägg, spannmål och socker. I ingen av zonerna äter man vete. Det förefaller som att det är betydligt viktigare vad man inte äter än vad man äter.
Lite kuriosa är att de nya nordiska kostråden som kom nu 2023 och som har engagerat flera hundra forskare i flera år, har kommit fram till: Ja just det, en kost som i stort överensstämmer med definitionen på medelhavskost med avvikelsen att de också förordar fullkornsprodukter. Jag återkommer längre fram till varför jag inte äter fullkornsprodukter. Det gjorde inte heller de som åt den ursprungliga medelhavskosten. Var de månne klokare än många av dagens experter.
Ketogen kost.
Med ketogen kost menas en kost som innehåller så lite socker- och stärkelsearter att kroppen börjar använda lagrat fett som bränsle. Om blodsockret blir för lågt så signalerar levern till våra fettceller att de skall släppa ut fett i blodet. Levern omvandlar fettet till ketoner som våra celler och vår hjärna kan använda som bränsle i stället för blodsocker. En vanlig frisk cell kan skapa sin energi antingen från blodsocker eller från ketoner. En cancercell kan inte skapa sin energi från ketoner, bara från blodsocker och till viss del även från aminosyran glutaminsyra som finns i bland annat animaliska proteiner såsom kött.
Med en ketogen kost utan animaliska proteiner kan vi svälta cancercellerna och vill det sig riktigt bra få dem att sluta dela sig och i bästa fall svälta ihjäl.
Den kost jag normalt äter är inte en strikt ketogen kost men då och då tillämpar jag den några veckor i taget. I min ketogena kost ingår inget från djurriket.
Att äta en ketogen kost är ett effektivt sätt att gå ner i vikt utan att gå omkring och vara hungrig. Känns bra för mig att tömma ut mina fettdepåer då och då och bli av med all "skit" som lagrats där och sedan fylla på depåerna igen. Det tar ungefär 30 dagar att bli av med 10 kg.
Vill du lära dig mer så läs Steven Gundrys bok: Ketokoden och hur du knäcker den.
Mejeriprodukter.
Det som är mest välkänt om mejeriprodukter är att de påstås vara en bra källa för kalcium för uppbyggnad av vår benstomme.
Om det nu skulle vara så, är det väl märkligt att benskörhet är vanligare i norra Europa med hög mjölkkonsumtion jämfört med södra Europa med låg mjölkkonsumtion. Visst är det också märkligt att det, enligt en studie som gjordes på 1990-talet, var 300 gånger vanligare med lårbensbrott bland svenska kvinnor än bland grekiska kvinnor. Hur kan det vara så? De flesta svenska kvinnor konsumerade mejeriprodukter medan grekiska kvinnor inte gjorde det. Borde väl vara tvärt om ifall mjölk skulle vara så bra.
Senare tids forskning har visat på att benskörhet ökar med ökad konsumtion av mejeriprodukter liksom att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar också ökar med ökad mjölkkonsumtion. En tänkbar förklaring till den ökade benskörheten är att den variant av kalcium som finns i komjölk visserligen tas upp i blodet men kan inte användas för att bygga upp benstommen. Kalciumhalten i blodet är tillräcklig men av fel sort och detta hindrar att rätt sorts kalcium kan tas upp från tarmen. Resultatet blir brist på rätt sorts kalcium och i slutänden benskörhet.
Forskningsrapporter från bland annat Harvard och Karolinska visar på att mjölk är skadligt för människor.
Det finns en tydlig koppling mellan intag av mejeriprodukter och prostatacancer/ bröstcancer liksom andra cancerformer och det finns forskare som menar att mjölkproteinet kasein, är ett av de mest cancerframkallande livsmedel som finns. I var fall den varianten av kasein, A1, som finns hos de kor vi har i Sverige.
Mjölk är mat för kalvar och optimerad för att en kalv snabbt skall växa upp och sedan gå över till att äta gräs. Förutom socker, proteiner och fett innehåller mjölk både tillväxthormonet IGF1 och östrogen. IGF1 gör att vår celldelning påskyndas vilket vi naturligtvis skall undvika om vi har cancerceller i kroppen. Att tillföra östrogen via komjölk låter inte heller så välbetänkt för de som har bröstcancer. Låt kalvarna få behålla mjölken och njuta av den så kan vi njuta av ett längre och friskare liv.
För att minimera risken för benskörhet så äter jag sedan många år inga mejeriprodukter.
Skulle du hitta någon studie som visar att mjölk är nyttigt för människor kan du vara säker på att den finansierats av mjölkindustrin och resultatet vinklats. Skicka den gärna till mig.
En bidragande förklaring till de grekiska kvinnornas goda benhälsa är troligen att de genom sin solexponering har en tillfredställande nivå av D-vitamin vilket säkerställer ett bra upptag av kalcium från födan de äter. Själv ser jag till att jag har en hög nivå av D-vitamin i blodet så att upptaget av kalcium i tarmarna blir optimalt. Dessutom äter jag ett tillskott av vitamin K2 som är det vitamin som lagrar in kalciumet från blodet till skelettet. Mer om detta längre fram. Vill du läsa mer om mjölk så googla på ”Är mjölk skadligt”.
Mjölk är också en dold källa till socker. Mjölk innehåller ungefär 5% laktos som bryts ner till glukos i vår mage och tarmar. En liter mjölk eller filmjölk ger då 50 gram glukos, yoghurt något mindre, vilket motsvarar glukosen i 28 sockerbitar. Väljer du en smaksatt fruktyoghurt så kan en liter innehålla glukos motsvarande 50-60 sockerbitar per liter. Sån skräpmat skall vi inte äta.
D-vitamin.
Vitamin D är egentligen inget vitamin utan ett steroidhormon, precis som könshormonerna testosteron och östrogen. D-vitaminet styr många processer i kroppen. Det bildas i huden då den träffas av solljus. Eftersom solen måste stå minst 45 grader över horisonten för att D-vitamin skall bildas så har ungefär 85 % av befolkningen i norra Europa för låga D-vitaminnivåer under vinterhalvåret.
D-vitamin mäts med ett blodprov, 25(OH)D. Det råder avsevärt delade meningar mellan forskare och hälsomyndigheter om vilka värden som är optimala. I Sverige har lägsta nivån på 25(OH)D tidigare satts till 50 men nu höjts till 75, detta är alltså en undre gräns för att inte ha brist, inte att likställa med att ha den mest optimala nivån.
Den tyska professorn, Dr Spitz, som anses som en av de främsta forskarna inom området, anser att den optimala nivån ligger mellan 150 – 175. En av USA:s mest meriterade hälsoläkare och forskare Steven R. Gundry tvekar inte att höja sina patienters 25(OH)D till mellan 200-250. Detta kräver tillskott på betydligt mer än 250 mikrogram per dag, 10 000 IE/dag, (ett mikrogram = 40 IE). Dr Gundry skriver i sin bok Växtparadoxen att 80% av hans patienter har D-vitamin brist och av de med autoimmuna sjukdomar har 100% brist på D-vitamin då de kommer till honom.
D-vitamin är viktigt för funktionen i de flesta celler i vår kropp. Mest välkänt är väl att D-vitamin styr tarmarnas upptag av kalcium. Nya rön pekar på att det styr upptag av näring i största allmänhet. Låga nivåer av D-vitamin kan leda till låga kalciumhalter och benskörhet. Vid låga nivåer av D-vitamin tas för lite kalcium upp av tarmarna och det blir brist på kalcium i blodet. För att kompensera detta tar blodet kalcium från skelettet som urlakas och blir skört. Vill du försäkra dig om ett bra kalcium och näringsupptag så rekommenderar Dr Spitz minst 100 mikrogram D-vitamin per dag vilket motsvarar 4 000 IE. Ett forskningsinstitut i San Diego som specialiserat sig på D-vitamin menar att man bör äta ett tillskott på 9 – 10 000 IE per dag.
Numera finns det också forskning som tyder på att låga halter av D-vitamin kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Kopplingar har hittats till flera olika cancerformer, där de mest intressanta är bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och äggstockscancer. Det finns även resultat som tyder på kopplingar till bland annat diabetes, MS, ledgångsreumatism och olika infektionssjukdomar.
En studie från San Diego visade att kvinnor som hade D-vitaminvärden över 150 hade 80 % mindre risk att få bröstcancer än kvinnor i övrigt. Det finns också studier som visar att såväl prostata- som bröstcancer utvecklar sig långsammare och kan till och med gå tillbaka vid D-vitaminnivåer över 150.
Själv strävar jag efter en D-vitaminnivå på min 150 och max 175. För att komma till dessa nivåer får jag äta ett rejält tillskott. Jag har under lång till ätit ett tillskott på 5 000 IE om dagen, 125 mikrogram, och senast jag mätte mitt 25(OH)D, våren 2023, hade jag 129. Jag har nu ökat till 7 500 – 10 000 IE om dagen och skall kontrollera mitt värde om några månader igen. Eftersom D-vitamin är fettlösligt så lagras det in i kroppens fettceller varför det tar lång tid innan en ökad dos når sitt jämviktsläge.
Svenska hälsomyndigheter rekommenderar ett tillskott för vuxna på 400 IE om dagen och 800 IE om du är över 75 år. Låter som ett skämt med tanke på vilken nivå som forskare anser som optimal. Det talas ibland om risk för förgiftning vid stora intag av D-vitamin. Glöm detta! Det är först vid blodvärden över 250 som kalciumupptaget kan bli för stort och för att komma till så höga nivåer måste man äta betydligt mer än 10 000 IE om dagen. Det som kan inträffa är att kroppen tar uppför mycket kalcium. Det enda fall jag hittat är en man som gav sin demente far 50 000 IE om dagen i hopp om att demensen skulle gå tillbaka. Efter 6 månader med denna dos uppvisade fadern förgiftningssymptom och fick vårdas på sjukhus ett tag.
Vill du läsa mer om D-vitamin rekommenderar jag boken ”Supervitamin D : aktivt skydd mot kroniska sjukdomar” av Jörg Spitz.
Vitaminet B12.
Vitamin B12 är ett viktigt vitamin för många funktioner i kroppen speciellt för nervsystemet. B12 bildas av bakterier som lever utanpå växter. Då vi sköljer en växt sköljer vi också bort B12. Detta gör som bekant inte de gräsbetande djuren utan de får i sig vitamin B12 via födan. Ett hekto nötlever från gräsbetande kor, om det nu finns några kvar, innehåller ungefär 50 dagars behov av B12 för en människa. Kan vara en god ide att äta nötlever någon gång i månaden, men bara från gräsbetande djur. Djur uppfödda på majs och soja, vilket är regel idag, har låg halt B12 i levern. Fet fisk och skaldjur är en annan bra källa till B12. För att säkerställa en god nivå av B12 i blodet så äter jag ett tillskott på 1000 microgram B12 om dagen.
Gör gärna en kontroll av ditt B12-värde då du besöker din husläkare.
Matfett. Mättat fett. Olivolja. Kolesterol.
Ingen livsmedelsgrupp har väl diskuterats så mycket som matfett. Diskussionen började på 1950-talet då en forskargrupp publicerade en studie som visade på att det fanns ett samband mellan högt intag av fett och hjärt-kärlsjukdomar. Vidare visade studien på att högt intag av fett gav ett högt kolesterolvärde och att ett högt kolesterolvärde skulle öka risken för att dö i förtid av hjärt- kärlsjukdomar.
Några år efter det att studien publicerats framträdde tre av forskarna och berättade att resultatet varit fejkat. Man hade utelämnat data som visade på motsatt resultat. För att rädda ansiktet så sa man att i vart fall var mättat fett farligt. Några belägg för detta fanns inte i den studien och finns inte heller i någon annan studie som jag har hittat. Trots detta lever myten kvar och myndigheter rekommenderar fortfarande att vi skall undvika mättat fett och i stället äta enkel- eller fleromättat fett och undvika kolesterol. Jag har inte hittat en enda studie som visar att man skulle dö i förtid för att man äter mättat fett eller har ett högt kolesterolvärde. Tvärtom, befolkningen i de områden i världen där man lever längst, de blå zonerna, har ett betydligt högre kolesterolvärde än befolkningen i övrigt. Försök förklara det!
Om din läkare skulle föreslå dig att äta statiner för att sänka ditt kolesterol så läs gärna: ”Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin.” av doktor Ralf Sundberg och bilda dig en egen uppfattning. Statiner har i många fall allvarliga biverkningar och gör enligt Ralf mer skada än nytta.
Fall inte för reklamen att oliv- eller rapsolja innehåller nyttiga omega-3 oljor. Det finns en hel rad med omega-3 oljor i naturen. De vanligaste är alfalinolensyran (ALA, C18:3) omega-3, och linolsyra (LA, C18:2) omega-6, dessa finns i växtriket såsom i oliv- och rapsolja. Beteckningen C18:3 ovan betyder att oljan har 18 kolatomer och 3 dubbelbindningar.
Andra omega 3 oljor är de långa omega 3-fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA, C22:6) och eikosapentaensyra (EPA C20:5) som finns i fet fisk och skaljur. Det är dessa två senare långa fettsyrorna som vår kropp har nytta av och de finns först och främst i lax, sill, ansjovis, sardiner och makrill. Den omega-3 olja som finns i olivolja och rapsolja har kroppen inte någon större nytta av även om en liten del kan omvandlas till DHA och EPA.
Både oliv-, och rapsolja innehåller en hög andel av det inflamationsdrivande omega-6 fettet som vi bör undvika. 100 gram olivolja består till exempel av 74 gram omega-9, 7 gram omega-6 och endast 0,7 gram omega-3. En för människokroppen ogynnsam sammansättning av fett. 100 gram rapsolja innehåller 60 gram omega 9, 19 gram omega 6 och 8 gram omega 3. Låter som ett gynnsammare förhållande mellan omega 3 och omega 6 men rapsolja är ett hårt processat livsmedel och de livsmedlen undviker jag.
Generellt gäller också att alla oljor och matfetter, även olivolja, är mycket näringsfattiga sett till det höga kaloriinnehållet. Jag avstår helt från dem. En matsked olivolja innehåller lika mycket kalorier som 500 gram broccoli eller ett kilo sallad. Onödigt att fördärva en nyttig sallad med att hälla på tomma kalorier.
En kost baserad på grönsaker, som jag beskriver i detta dokument, innehåller tillräckligt med nyttiga fetter möjligen med undantag av DHA och EPA. Vid tveksamhet så kan det vara en god ide att komplettera med en eller två teskedar torskleverolja om dagen. Själv tar jag Möllers Tran som tillskott varje dag.
En intressant olja är MCT-olja, medium chain triglyceride, dvs medellånga oljor. Dessa har 8 eller 10 kolatomer och är mättade fetter. Det unika med dem är att de tas upp av tarmen och går direkt ut i blodet som ketoner och kan användas som bränsle i våra celler utan att först behöva brytas ner av levern. Ger snabb energi utan att påverka blodsockret. Värt att nämna är att alla fetter med fler än 10 kolatomer tas upp av tarmen men är för stora för att komma direkt in i blodet. De transporteras vidare av vårt lymfsystem och släpps ut i kroppspulsådern strax efter hjärtat. De långkedjiga fetterna kan då gå direkt till hjärnan utan att passera levern och brytas ner där.
Kokosolja består till huvuddelen av mättat fett och 65% av fettet i kokosolja är MCT-olja vilken jag gärna använder. Ger mycket energi utan att påverka blodsockret eller lagras in som fett i kroppen.
Socker, spannmål, ris.
Till skillnad mot vanliga celler som skapar sin energi genom att med syre förbränna blodsocker så lever cancerceller på att jäsa enbart socker, fermentering. Denna process är relativt ineffektiv och en cancercell förbrukar betydligt mer socker än en vanlig cell. Genom att hålla blodsocker- och fruktosnivån på en låg nivå hämmas därför cancertillväxt. Den tyske läkaren och forskaren Otto Warburg fick 1931 nobelpriset i medicin för sin upptäckt att cancerceller lever på enbart socker och förbrukar upp till 18 gånger så mycket socker som en vanlig cell samt att tumörens tillväxt kan bromsas genom att hålla ner sockerhalten i blodet. Varför informerar inte sjukvården om det? Har tydligen fallit helt i glömska.
Spannmålsprodukter och vitt ris höjer blodsockernivån kraftigt. Ofta betydligt mer än vad rent socker gör. Vete är värst. Bröd, fullkornsbröd och viss pasta ligger ofta på ett glykemiskt index, GI, på ca 140 jämfört med 100 för rent socker. Undvik allt fabrikstillverkat eller hemmabakat matbröd, kaffebröd och kakor. Må heta fullkorn, surdeg, stenugn eller vad som, lika illa vilket som.
Lektin.
Hört talas om lektin? Inte att förväxla med pektin.
Lektin är proteiner som är växters naturliga skydd för att inte bli uppätet av insekter och djur. Lektinet är ett gift vars uppgift är att skada den som äter det så att man skall låta bli att äta växten. De flesta växter innehåller mer eller mindre lektin. Värst är svarta bönor där så lite som fyra torkade okokta bönor kan leda till allvarlig förgiftning. Genom att blötlägga och koka bönor så försvinner huvuddelen av lektinerna. En lektin har du säkert hört talas om, gluten, som finns i vete, råg och korn, men det finns tusentals andra. De kan ge upphov till både inflammationer och allergier och leda till en läckande tarm som gör att osmält mat och tarmbakterier kan ta sig igenom tarmväggen och komma ut i blodet. Detta gäller inte bara för dem som är glutenallergiker utan gäller för alla även om man inte har några symptom. Modernt vete innehåller upp till 20 gånger mer gluten än ursprungligt vete och borde enligt framstående forskare inte användas som människoföda. Gluten förstörs inte av uppvärmning och finns kvar i det färdiga bakverket.
Nu är inte gluten den värsta lektinen i vete. Den näst värsta är Amylopectin-A som påskyndar åldrandet och ger en rynkigare hud medan den farligaste är vetegroddsagglutinin, WGA, av forskare ofta kallad ”den lille skitstöveln”. Den beter sig bland annat som insulin och fäster på fettceller och får dem att omvandla blodsocker till fett. Det tråkiga med AGW är att det sitter kvar på fettcellen och får den att omvandla blodsocker till fett även då blodsockret är lågt. Att försöka banta samtidigt som man äter fullkorns vete är….. mission impossible. AGW gör att fettcellerna inte släpper från sig någon energi utan kroppen börjar bryta ner våra muskler för att få energi. Resultatet blir en liten viktminskning men bara genom en minskad muskelmassa med svaghet och trötthet som följd.
AGW har också visat sig medverka till att blodsocker hindras att ta sig in i musklerna, främja inflammationer, ge upphov till antikroppar som kan ge allergiska reaktioner, tränga in i hjärnan och ge neurologiska problem såsom ADHD och andra bokstavskombinationer, stör DNA-replikationen, orsakar åderförkalkning genom att bidra till ett tjockare lager plack i våra blodådror, gör det möjligt för virus kan ta sig in i våran kropp via magen, mm.
Det finns flera studier som visar att det finns en tydlig koppling mellan vetekonsumtion och Alzheimers liksom mellan vete och ADHD och andra bokstavsdiagnoser.
Jag slutade äta vete, råg och korn någon gång på 1990-talet då jag läste om detta första gången. Jag har efter det ej heller bjudit mina barn och barnbarn på något som innehåller spannmål.
Havre är fritt från gluten men innehåller en liten mängd andra lektiner. Innehåller dock många nyttiga ämnen och fiber men höjer tyvärr blodsockret. Äter max 25 gram havregryn om dagen, råa.
Socker, ris och spannmålsprodukter är mycket näringsfattiga i förhållande till sitt kaloriinnehåll. Att äta samma mängd kalorier i form av grönsaker ger mångfaldigt mer vitaminer, mineraler, antioxidanter och polyfenoler. Ett hekto vetemjöl innehåller fler kalorier än ett kilo grönsaker. Lätt att inse vad som är nyttigast att äta.
Att socker, spannmålsprodukter, ris och majs ökar på den oxidativa stressen i kroppen som i sin tur befrämjar inflammationer, autoimmuna sjukdomar och cancer tål att upprepas. De är också huvudorsaken till diabetes typ 2.
Jag rekommenderar att läsa boken Växtparadoxen av Steven Gundry.
Steven Gundry var tidigare en av USA:s och världens mest meriterade hjärtkirurger och professor i ämnet. En unik händelse kom att förändra hans liv radikalt. En allvarligt hjärtsjuk person som skulle bypass-opereras vägrade dagen innan operationen att opereras. Patienten skickades hem och han förväntades dö inom några dagar. Några månader senare dök personen upp frisk och kry och på röntgen gick det ej längre att se några spår av kransförträngningar. Vad hade hänt? Jo, patienten hade gått över till en kost baserad på grönsaker och uteslutit spannmål.
Steven Gundry slutade sin tjänst som världsberömd professor och hjärtkirurg och gick över till att bota sina patienter med en förändrad kost och livsstil, med ypperliga resultat. Han har startat ett eget forskningsinstitut och är nu en av de främsta näringsforskarna i USA samtidigt som han botar sina patienter med hjärt- kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, diabetes typ 2, cancer, mm enbart med kost och livsstil. Han har i mer än 20 år rad blivit utsedd som en av USA:s "Top Doctors".
Fiber från Fullkorn. Nyttigt, nonsens eller giftigt?
Våra tarmbakterier lever på att bryta ner växtfiber till ämnen som är grunden till vårt immunförsvar och mycket annat. Bland annat står tarmbakterierna för tillverkning av 80% av vårt må bra hormon, serotonin. Att må bra och att ha en god hälsa bygger i grunden på att vi äter en näringsrik kost med mycket växtfibrer som får de goda tarmbakterierna att frodas.
Det talas mycket om att fiber från fullkorn är nyttigt men jag har inte hittat eller läst om någon studie som visar att fiber från just spannmål har denna egenskap. Spannmålsproducenterna åker snålskjuts på de studier som visar att grönsaksfiber är nyttiga. Spannmålsfiber undviker jag helt.
Den mesta reklamen om fullkornsbröd upplever jag som en ren bluff.
Ett rent fullkornsmjöl består till 25% av skal och kärnor och 75% vanligt vitt mjöl, men det är inte detta som används i de flesta fullkornsbröd. Brödfabrikanter får kalla ett industribakat bröd för fullkornsbröd så länge 22% av mjölet som använts är fullkornsmjöl. Resten, 78%, kan vara vanligt vitt mjöl. Ett fullkornsbröd av vete består då till 95% av siktat vitt vetemjöl och 5% skal och kärnor. Hur kan dessa 5% göra något onyttigt till nyttigt?
Samma myndighet som avråder från att äta bröd av siktat vetemjöl rekommenderar samma bröd som fullkornsbröd fast det till 95% består av siktat mjöl. Hur kan något som anses vara onyttigt plötsligt bli nyttigt för att man blandat i 5% skal och kärnor? Hur många har gått på den bluffen?
Jag äter inga spannmål förutom en liten mängd havregryn. Mina tarmbakterier matar jag med fibrer från grönsaker och de tackar mig genom att utföra sitt arbete utan att knorra. Framstående forskare kallar fokuseringen på fullkorn för nonsens och dessutom giftigt.
Giftigt? Ja, det fett som finns i kornens kärna härsknar lätt och därför tillsätter man antioxidationsmedel till fullkornsmjöl. Dessa är ofta fenolerna butylhydroxianisol, E320, och butylhydroxitoluen, E321, som är höggradigt giftiga för människor. I kornens skal finns också ett flertal lektiner som kan skada vår tarm.
Animaliska proteiner.
Animaliska proteiner, speciellt mejeriprodukter, är inflammatoriska och gynnar uppkomst av autoimmuna sjukdomar, diabetes och cancer. Att äta animaliska proteiner är att elda på tillväxt av cancer. För att en cell skall dela sig krävs det att två yttre villkor är uppfyllda. Tillgång på blodsocker och tillgång på proteiner (aminosyror)i blodet. Studier har visat att cancerceller föredrar aminosyran glutaminsyra, och var finns det gott om den? Jo, i animaliska proteiner.Vid överskott på proteiner i blodet, vilket köttätare i regel har, så har kroppen ingenstans att lagra dessa så levern omvandlar proteinerna till blodsocker som sedan lagras in som fett i kroppens fettceller. Omvandlingen till blodsocker ökar risken för diabetes typ 2 och inlagringen av fett till övervikt. Vi kan således få både diabetes och övervikt av att äta rent kött.Charkuterier har av Världshälsoorganisationen förklarats med säkerhet vara cancerframkallande och placerats i samma grupp som tobak och asbets. Varför står det inte på korvpaketet: ”Korv dödar”.Om du vill veta mer, läs: Kinastudien - av T Colin Campbell och Thomas M Campbell. Två av USA:s främsta näringsforskare som visar på sambandet mellan animaliska proteiner, speciellt mejeriprodukter, och uppkomst av cancer.
Näringstäthet.
Ett forskarteam har graderat olika livsmedel och gett dem ett näringsindex för hur mycket näring de innehåller per kalori. Det näringsrikaste livsmedlet vi har är grönkål och det fick index 1 000. Äter du huvuddelen av dina kalorier från den högra, gröna, kolumnen så kan du skatta dig lycklig och förvänta dig att få ett långt och hälsosamt liv. Äter du huvuddelen av dina kalorier från den högra, röda, kolumnen är det inte otur om du få cancer, någon (eller flera) autoimmuna sjukdomar eller diabetes typ 2. Mer eller mindre en naturlig följd av den kosten. Men misströsta inte. Du har ju mycket att vinna på att gå över till den vänstra gröna kolumnen. Vem var det som påstod att olivolja är nyttigt? Näst längst ner i tabellen. Tomma kalorier och hög andel inflammatorisk omega-6 fett i olivolja. Lika illa är det med rapsolja. Ett hårt processat livsmedel med mycket omega 6. Något som inte igår i min kost.
